Author Topic: Vantro, den mest avskyvärda synden  (Read 2669 times)

IslamSweden

  • Moderator
  • phpBB Alsunna Pioneer
  • *****
  • Posts: 129
  • Dios es uno y Jesús es el profeta de Dios
    • Email
Lovprisning till Allah, världarnas Herre, Vi ber Allah att höja rang för vår profet Mohammad, hans släkt och efterföljare. Vi ber Allah att beskydda hans nation mot det som han fruktar för den.
إِنَّ الدِّينَ عِندَ اللّهِ الإِسْلاَمُ
Ayah 19 i Sorat Al-^Imran betyder: [Islam är den enda rätta religion som Allah accepterar från sina skapelser].

Det är enbart den religion som Han beordrat sina skapelser att följa. Den största skyldigheten slaven har gentemot Allah är att tillbe endast Allah, att inte tillskriva honom någon partner och att tro på sändebudet Mohammads budskap. Den som gör det kommer att bli skänkt evig lycka i paradiset. Den som tar till sig en annan religion än islam och dör med den tron kommer att vara en förlorare på domedagen och han kommer att hamna i helvetets eld och förbli där för evigt. Straffet i helvetet kommer varken att upphöra eller förminskas. Allah kommer inte att förlåta den som dör som icke muslim. Ej heller kommer Allah att acceptera någon av hans goda gärningar som han utförde under sin livstid.

Sorat Mohammad, Ayah 34:
إِنَّ الَّذِينَ كَفَرُوا وَصَدُّوا عَن سَبِيلِ اللَّهِ ثُمَّ مَاتُوا وَهُمْ كُفَّارٌ فَلَن يَغْفِرَ اللَّهُ لَهُمْ
Sorat Mohammad, Ayah 34 betyder: [De som begår vantro och förhindrar andra att sluta sig till Allahs religion och därefter dör som vantrogna kommer Allah inte att förlåta].

Sorat An-Nisa` Ayah 48:
إِنَّ اللّهَ لاَ يَغْفِرُ أَن يُشْرَكَ بِهِ وَيَغْفِرُ مَا دُونَ ذَلِكَ لِمَن يَشَاءُ
Sorat An-Nisa` Ayah 48 betyder: [Allah förlåter inte att det tillskrivs Honom någon partner, men Han förlåter det som är mindre än det, till den Han vill].

Varje muslim bör vara ängslig i att hålla fast vid islam genom att vara kunniga om den eviga lyckan som väntar muslimerna i paradiset och den eviga tortyren som väntar den, som dör som icke muslim. Den som önskar ett lyckligt slut ska göra sitt yttersta för att följa det som man är förpliktigad att utföra och undvika det som är förbjudet. Man ska framförallt anstränga sig att undgå allt det som gör ens tro i islam ogiltig och som leder till att man är en av de som kommer att hamna i helvetet för evigt. Man ska varna muslimerna om det som kan ta dem ut ur islam och som kommer att leda till att de blir en av helvetets invånare för alltid. Det har en större prioritering än andra problem i religionen som har mindre drastiska konsekvenser.

Islamska lärda lade därför till ett kapitel om vantro i sina böcker för att tydliggöra vad som gör att man begår vantro och vad som är det efterföljande straffet, i sin strävan att varna människor mot att begå någon form av vantro. Den som är okunnig om ondska är mer utsatt för att falla in i den, medan den som har lärt sig om vantro kommer att vara mycket mer påpasslig med att överväga sig själv och värna om sin tro. Då kommer man att kunna beskydda sig själv mot denna fruktansvärda synd.

Imam an-Nawawijj definierade vantro som att man avbryter ens tro genom en intention eller genom hädisk handling, vare sig det sades gäckande, av envishet  eller genom en inre övertygelse. Att begå vantro efter att ha varit muslim är en av de mest vulgära och avskyvärda synderna. Den som begår denna avskyvärda förbrytelse förtjänar det eviga straffet i helvetet om han dör utan att ha ångra  sig.
Lärda från de fyra rättsskolorna (madhhabs) klassificerade vantro i tre olika kategorier; trosriktning i hjärtat, handlingar begångna av vissa kroppsdelar och uttalanden med tungan.

Ar-Ramliyy från Imam ash-Shafi^iyys skola, klassificerade händelse i dessa tre kategorier och gav exempel om var och en av dem i sin bok Förklaringen av Minhaj. Detsamma gjorde Imam an-Nawawiyy i sin bok, Rawdat at-Talibin. Qadi ^Iyad och Imam Mohammad ^Ulaysh från Malikiyys skola gav exempel om dessa tre sorter av hädelse. Likaså gjorde Ibn ^Abidin och Badrur-Rashid från Hanafiyys skola och Al-Bohotiyy från Hanbaliyy skola. Ibn as-Sobkiyy skrev i sin bok At-Tabaqat: ”Imam Al-Ash`ariyy, hans student och alla Muslimer är eniga om att man ska anse en person vara vantrogen (kafir) och denne säger ett blasfemiskt ord eller begår en blasfemisk handling. Den personen har inte tätt tro på Allah och denne ska förbli i helvetet i all evighet, även om han visste sanningen i sitt hjärta. Det råder full enighet (Ijma^) bland muslimska lärda. Inte ens två muslimer är oeniga om det”.

Al-muhaddith hafidh, faqih och lingvisten Mortada az-Zabidiyy sade: ”De lärda från de fyra skolorna (madhhabs) utarbetade böcker som redogör för de tre sorterna av vantro.

De lärdas uppdelning av vantro ii tre grupper gör det lättare att lära sig och förstå detta ämne och därmed blir det lättare att undgå dessa synder. Denna uppdelning kan enkelt förstås från olika Ayah (verser) från Koranen. I Sorat al-Hudjurat, Ayah 15 sade Allah:
إِنَّمَا الْمُؤْمِنُونَ الَّذِينَ آمَنُوا بِاللَّهِ وَرَسُولِهِ ثُمَّ لَمْ يَرْتَابُوا
Sorat al-Hujurat, Ayah 15 betyder: [De rättroende är de som tror på Allah och Hans sändebud och inte har något tvivel därom].

Denna Ayah hänvisar till den kategori av vantro som för trosriktningar i hjärtat.
I Sorat Fossilat, Ayah 37 sade Allah:
لَا تَسْجُدُوا لِلشَّمْسِ وَلَا لِلْقَمَرِ وَاسْجُدُوا لِلَّهِ الَّذِي خَلَقَهُنَّ
Sorat Fossilat, Ayah 37 betyder: [Knäböj inte för solen eller månen, men knäböj för Allah som skapade dem].

Denna Ayah hänvisar till den kategori av vantro som rör handlingar begångna av olika kroppsdelar.
I Sorat at-Tawbah, Ayah 74, sade Allah:
يَحْلِفُونَ بِاللّهِ مَا قَالُواْ وَلَقَدْ قَالُواْ كَلِمَةَ الْكُفْرِ وَكَفَرُواْ بَعْدَ إِسْلاَمِهِمْ
Sorat at-Tawbah Ayah 74 betyder: [De svär vid Allah att de inte har sagt vantro, medan de verkligen har sagt hädiska ord och uppenbart begick blasfemi efter att ha varit muslimer].

Denna Ayah hänvisar till den kategori av vantro som för uttalanden med tungan.
Var och en av dessa tre kategorier av vantro är uppdelade i undergrupper och de lärda gav många exempel på dem. Ett exempel på den första kategorin av vantro; trosriktningar i hjärtat är att tvivla på Allahs existens eller att tvivla på profeten Mohammads profetia, sallallaho ^alayhi wa sallam. Det är också vantro att tvivla på profetian av någon av profeterna eller sändebuden, om kunskapen om hans profetia är allmänt känd, såsom Adam, Ibrahim, Jesus eller Moses.

Att tvivla på att Koranen blev uppenbarad till vår mästare Mohammad, sallallaho ^alayhi wa sallam är vantro. Likaså är det hädelse att tvivla på domedagen, paradiset eller helvetets existens eller något liknande, varom det råder enighet bland muslimska lärda såsom belöning och bestraffning. Att tvivla på något som inte är allmän kunskap bland muslimer såsom bassäng (Hawd), varifrån de troende kommer att dricka innan de träder in i paradiset, är inte hädelse förutom om man kände till att detta ämne existerar i religionen, men ändå förnekar det av envishet.

Bland vantro genom trosriktningar i hjärtat är också att tro att något annat förutom Allah existerar utan en begynnelse. Det är vad de grekiska filosoferna, Ibn Sina (Avicenna) såväl som Ibn Taymiyah  trodde. Ibn Taymiyah sade bl.a. att universum existerar utan en början. Vi vet, att det är Allah och endast Allah som existerar utan en början. Hans egenskaper har ingen början eller slut och hans egenskaper ändras inte. Allt annat är skapat av Allah och det har en början. Qadi ^Ilyad, al-Mutawalli, Ibn Hajar al-^Asqalaniyy och andra lärda fastslog att det råder fullständig enighet bland de lärda (Ijma^) om att den som tror att universum existerar utan en början begår vantro.

Att förneka någon av Allahs egenskaper, som är kända bland Muslimerna att Han är attribuerad med, såsom att ha kunskap om allting, är hädelse. Det är också vantro att förneka Guds egenskaper; makt, vilja, kunskap, hörsel, syn och liv. Att förneka någon av dessa egenskaper är blasfemi, då förståndet själv är tillräckligt för att veta att Allah nödvändigtvis har dessa egenskaper, eftersom dessa egenskaper är en betingelse för gudomlighetens status. Därför är okunskap inte någon ursäkt Ibn al-Jawziyy sade: ”Det råder enighet om att den som förneka att Allah har makt över allt, är vantrogen.

Den som tror att Allah liknar något eller någon av sina skapelser i Egot, egenskaper eller handlingar begår vantro. Den som tror att Allah är en lekamen eller ljus eller tror att Allah existerar uppe i himlarna eller att Allah sitter sig på Tronen (^Arsh) är en hädare. Alla dessa egenskaper tillhör skapelserna och är opassande egenskaper för skaparen. Hade Allah varit beskriven med sådana egenskaper så skulle Han ha haft likhet med sina skapelser. Allah sade i Koranen:
 لَيْسَ كَمِثْلِهِ شَيْءٌ
Det betyder: [Inget är Honom likt på något sätt].

Om Allah hade varit en lekamen så skulle Han ha varit mottaglig för saker som alla kroppar  är mottagliga för såsom förändring, uppdelning, behov att uppehålla sig på en plats och tillintetgörelse. Dessa egenskaper indikerar på brister och svaghet, vilket är opassande att beskriva Gud med.
Det är också hädiskt att anse något vara tillåtet som är allmänt känd bland muslimer att vara förbjudet såsom att begå hor, äktenskapsbrott, att stjäla och att dricka alkohol eller att anse något vara förbudet, men som är allmänt känt bland muslimerna att det är tillåtet såsom försäljning och äktenskap. Villkoret är dock att man känner till reglerna för sessa saker i religionen.  Likaså är det vantro att ljuga om profeten, att vanära någon av hans egenskaper eller att tro på möjligheten att någon kan bli profet efter vår profet Mohammad sallallaho ^alayhi wa sallam, vilket Qadiyaniyyah sekten påstår.

Den andra formen av vantro är handlingar som begås av olika delar av kroppen. Det inkluderar att knäböja till en idol, solen eller månen eller att knäböja till en annan skapelse med intentionen att tillbe den. Ett annat exempel på vantro genom handlingar är att medvetet kasta Koranen i soporna. Likaså alla papper vars innehåll omfattar islamisk information som har blivit tillkännagivet av ar-Royyaniyy och andra eftersom denna handling signalerar nedvärdering och hån mot religionen. Det råder enighet bland de lärda om att det är blasfemiskt att kasta papper med Allahs namn i soporna förutsatt att den som kastar pappret vet att Allahs namn står skrivet på det. Likaså är det vantro att medvetet hjälpa någon att begå hädelse (kofr), såsom att ta en icke muslim till kyrkan eller tempel för att begå blasfemi.

Den tredje formen av vantro sker genom uttalanden med tungan. De muslimska lärda sade att denna form av vantro innehåller mångfaldiga exempel. Profeten Mohammad, sallallaho ^alayhi wa sallam sade: ”De flesta synderna från Adams sönder kommer från deras tungor.” Bland dessa är stora synder (kaba`ir) och hädelse (kofr). Under denna tidsålder har det blivit vanligt att människor negligerar och inte är försiktiga med sina ord, till den extrema grad att de kan yttra ord som leder dem ut ur islam. De vet inte ens om att de har uttalat syndfulla ord, även om de egentligen har begått hädelse. At-Tirmidhiyy berättade att profeten Mohammad, sallallaho ^alayhi wa sallam har sagt: ”En person kan yttra ett ord som han tror är harmlöst, vilket resulterar till att han faller 70 år ner i helvetets eld”.

De 70 år som man faller leder till botten av helvetet och det är en plats som endast hädarna kommer att nå. Denna hadith visar också att det inte är något villkor att uttalandet ska kombineras med antingen att man tror på det man säger eller genom en handling, för att man ska begå vantro. Profeten sade inte: ”En person kanske uttalar ett ord och tror på det…”. Han sade inte heller: ”En person kanske uttalar ett ord utan att vara seriös…”. Snarare sade han: ”En person kanske uttalar ett ord som han tror är harmlöst…”. En liknande hadith av al-Bokhariyy och Muslim bevisar att det inte är någon ursäkt att man måste ha vetat domen för att man ska ha begått hädelse.

Att uttala blasfemiska ord i vrede är inte en ursäkt och därför frigör det inte en från vantro. Imam an-Nawawiyy sade: ”Om en man blir arg å sitt barn eller sin slav och slår de hårt och en annan person frågar honom: `Hur kan du göra det? Är du inte muslim?, och som svar säger han argt, men medvetet Nej!´. Då begår han vantro”.

Det har också blivit nämnt av Hanafiyy lärda såväl som andra. I denna hadith varnade profeten, sallallaho alayhi wa sallam oss mot vrede. Hans svar till en man som frågade om råd var: ”Bli inte arg!” Han varnade oss mot vrede, då vrede inte är en ursäkt. Om man mister kontrollen över sig själv kan det leda till talrika synder, däribland vantro. De lärda beskrev den tredje formen av vantro, uttalanden med tungan, som att vara ett hav utan kustlinje. De menade att det finns så talrika exempel för den sorten av vantro. De nämnde många exempel i sina böcker för att avskräcka människor från att säga liknande ord. Till exempel är det blasfemiskt att förbanna Gud.

Den som förbannar Gud är inte muslim. Man blir också vantrogen genom att förbanna en av profeterna eller en av änglarna som det har blivit förklarat av Qadi ^lyad. Om man förklarar en muslim att vara hädare utan att ha en giltig grund så begår den som har anklagat den andre vantro, vilket angavs av al-Motawalli och al-Ghazaliyy. At-Tahawiyy sade att det är blasfemi begår man om man tillskriver Allah med vilken egenskap som helst som tillhör skapelsernas egenskaper, såsom ålder eller tid, lekamen eller plats, organ eller lemmar, färg eller form.

Om man ämnar att man ska begå vantro i framtiden eller om man har intentionen om att begå vantro vid en speciell händelse, bidrar det till att man ögonblickligen begår blasfemi.

Man ska rätta sig efter profetens råd och varning. Man ska visa stor försiktighet med sina uttalande för att undgå farliga och destruktiva situationer som Imam al-Ghazaliyy har beskrivit: ”Tungan har en ganska liten storlek, men det brott som den kan begå är enorma”. Andra lärda sade att tungan är liksom en vilt djur, som angriper dig, om du inte tämjer den. Muslimska bröder och syster, lär om detta ämne om vantro mycket väl för att kunna undgå det. Det är obligatoriskt för varje muslim att beskydda sin tro mot allt som avbryter, ogiltig gör och upphäver den. Om någon begår vantro är det en plikt för den personen att ögonblickligen vända tillbaka till islam genom att stoppa det som orsakade att man hamnade i vantro, genom att säga trosbekännelsen (de två shahadah) med intentionen att göra sig fri från vantro. Man är också förpliktigad att ångra, att man har begått hädelse och att man inte ska hamna i en liknande situation i framtiden.

Vantro är ett allvarligt ämne och man ska inte ta lätt på det. Det är många domar som påfaller den som träder ut ur islam. Här är några exempel. Den vantrognes fasta och torra rening (Tayammom) ogiltiggörs. Det är inte tillåtet att äta kött från ett djur som en hädare har slaktat, man kan inte ärva från honom och han kan inte ärva. Hans äktenskapskontrakt med en muslim eller icke muslim blir ogiltigt. Utöver det mister den vantrogne all belöning från de goda gärningarna som han utfört, innan han hädade. Däremot kvarstår hans synder. De försvinner inte, även om han vänder tillbaka till islam, utan snarare krävs det en separat ånger för att han ska bli muslim igen. Vilken människa har råd att tappa all sin belöning som han fått genom sina goda handlingar genom att häda och att enbart låta sina synder bli vägda på domedagen?

Muslimska bröder och systrar, lär er om ämnet vantro eftersom det är den mest avskyvärda av alla synder. Låt dig inte bli lurad av dem som motsäger vad de muslimska lärda förklarat om hädelse. Bli inte vilseledd till att uttala blasfemiska ord p.g.a. okunskap, ilska eller oaktsamhet. Tro inte att man inte begår vantro p.g.a. att man saknar kunskap eller inte tror på betydelsen av det uttalade hädiska ordet. Tro inte på de som följer sin egen övertygelse och motsäger sig religionens regler och som säger; ”Hur vågar du döma andra som vantrogna?”, medan de själva är okunniga om religionens regler angående detta viktiga ämne, för att inte tala om grundläggande reglerna om tron (^Aqidah), rening (Wodo`), bön (Salah) m.m.

Skaffa dig den personliga obligatoriska kunskapen som leder till framgång och Allahs tillfredsställelse och håller dig borta från tortyren i livet härefter. Utrusta dig själv med profetens, sollallahu ^alayhi wa sallam, uttalande som återberättades av Ibn Majah: ” Om du lär dig en vers från Allahs bok får du mer belöning än att be ett hundra rak^ahs av den frivilliga bönen och om du lär dig ett kapitel om islam kunskap får du mer belöning, än om du ber ett tusen rak^ahs av den frivilliga bönen”.
Ta din kunskap från trovärdiga, kunniga och gudsfruktande lärda. Utför Ibn Sirins råd: ”Undersök grundligt vem som du mottar din kunskap från, för denna kunskap är din religion”. Dessa måste veta att det är en plikt för oss att befalla det lagliga och förbjuda det olagliga. Om en person begår vantro (kofr) vad ska vi då säga om honom? Säger vi att han är en troende? Säkerligen nej! Ska vi låta honom dö som vantrogen eller ska vi försöka att rädda honom genom att råda honom att lämna sin vantro och vända tillbaka till islam?

Om personen är tillmötesgående så uppmanar vi honom ögonblickligen att vända tillbaka till islam så vi inte inkluderas i den hadith som profeten sallallaho ^alayhi wa sallam, berättade: ”Om du ser min nation frukta att berätta för den orättfärdige personen att han är orättfärdig, vet då att Allahs stöd ska bli borttaget från dem”. Det är nämnt i Koranen att vantro är den största orättfärdigheten. Må Allah beskydda oss mot det. 

Prisad vare Allah. Må Gud välsigna oss med goda gärningar. Allah vet bäst.
« Last Edit: 12, 26 by IslamSweden »